Flying dog...



...icke att förväxlas med Flying doctors på TV. Fast dom hade behövts när " Indi " fick för sej att försöka flyga från spa-badet, över altanen, över staketet och ner på gräsmattan !

Vilket, som synes, reulterade i två brutna framben...

Hos syrran



Syrran fyllde år häromdan och som vanligt var Kappe i sitt esse...elgura och skateboard...hmm...

Ja ,nån ska ju vara bra på den kombinationen !

We are the winners...lalalaaa...



Nästan i alla fall och åtminstone i uppförande. Ställde i Stora Segerstad för några veckor sedan, vilken helg !

Började lysande med att jag tvättade min mobil i maskinen 2 timmar innan jag skulle iväg. Första tanken var, yes nu måste jag ha en ny...någon hade nämligen satt en huggtand precis under knappsatsen så alla knappar var förskjutna vilket skapade en del problem...
Sen slog det mej...satan alla mina nummer...hela gänget hade åkt kvällen innan och jag hade inte en suck om vart jag skulle. Jo, nånstans vid Värnamo...

Kvickt som tusan in vid datorn, inte fan hittade jag nåt som hette Stora Segerstad. Hade inte tid att slå några nr heller för klockan började dra ihop sej, ringträningen började kl 19.

Fick tag på en gammal Nokia som jag inte fatta ett skit av och som dessutom inte var 3G. Så med packning och doggs och en icke fungerande lur styrde vi kosan mot Småland. AC:n hade lagt av helt kom jag på efter en stund så det var bara att veva ner helt. Fast vi kom iväg sent så var det säkert 40 grader i bilen.

Väl framme hittade jag inte en själ som jag kände (hittade faktiskt direkt ) och i den värmen och med hundarna i en varm bil så var jag nära bristningsgränsen...tänkte bara, jag skiter i det, jag kör fanimej hem igen !
Kunde ju liksom inte ringa någon heller...

Men men, det var ju bara att ta sej själv i kragen och se till att fixa det, men gudarna ska ju veta att det är dryyygt att alltid stå själv med allt !

I alla fall, fick rumsnyckel, hittade gänget och fick hjälp att bära upp min inte alltför lätta packning. Tusen tack !
Det räcker med förberedelser och ett par timmar i bilen för att min kropp ska protestera och det var inte läge att droga ner sej med fler värktabletter precis.

När allt väl var på plats och jag kunde slå mej ner på min breda och ta en kall öl...ja, JAG drack faktiskt öl...
då lekte livet igen !



Hela lördagen gick kanon, hundarna placerade sej bra och protesterade inte trots att det var över 40 grader varmt.

Sen kommer vi till det här med parklassen...Som jag trodde bara var en rolig grej...Jag bjuder ju så gärna på mej själv och tänkte att folket skulle väl få nåt att garva åt efter en lång svettig dag. Sagt o gjort, anmälde oss och förberedde alla i Team Boarhunters på att dom fick fiska upp hundarna när jag tappat dom, så det inte skulle bli slagsmål med nån.

Det är ju en sak att GÅ med två hundar i samma hand men att springa med 120 kg och dessutom kunna svänga snävt som tusan och på halt gräs....
När sen det ena paret efter det andra kom in i ringen, gravallvarliga och finklädda...ja inte ens då fattade denne att det var på blodigt allvar...



Till slut stod det mellan oss och dom svarta och då lackade Xiggy ur och började galoppera. Men vi kom TVÅA i alla fall !

Vill här passa på att hjärtligt tacka :

alla som hejade på oss och som hade vänligheten att inte berätta INNAN, att ingen förutom Nobbe, har vågat visa två Boarhunters på en gång...

Folksam, för det fina priset !

Cesar Millan, för suverän metod att klara två på en hand !